20:37:00
Stilla färd uppför Indian River
Det fanns många fler platser att se på södra Dominica men vi har bestämt med goda vänner på Brittiska Jungfruöarna i början av mars så vi behövde röra oss lite norrut. Därför lämnade vi Roseau på torsdagsmorgonen den 9 februari och seglade de tjugo sjömilen upp till Prince Rupert’s Bay och den lilla staden Portsmouth. Vi blev mötta av Martin Carrier som driver guide- och båttaxiföretaget Providence. Han frågade om vi ville göra en tur nästa dag på Indian River, en flod som rinner ut i Prince Rupert´s Bay. Det tackade vi ja till eftersom vi hört att floden var ännu ett sevärt ställe.
Eftermiddagen ägnade vi åt att promenera på stranden och inne i Portsmouth. Staden är verkligen inte stor utan består egentligen bara av en lång gata som går utmed havet. Stämningen var vänlig och avslappnad. Några män sålde nyfångad fisk och det fanns diverse små butiker för enkla livsmedel.
Vi åt middag på ett ställe norr om staden alldeles vid stranden, The Green Turtle hette det. Utsikten var förnämlig men maten var knappast prisvärd, tyvärr.
Nästa morgon kom Martin och hämtade upp oss i sin båt. En norsk familj med tre vuxna döttrar var också med på utfärden. Vår guide körde motor fram till flodmynningen men sedan tog han fram åror och började ro. Det är nämligen förbjudet med motorer på floden vilket är väldigt skönt och ger floden en rofylld karaktär, trots att det var fler båtar där än vi. Vi gled långsamt uppför medan Martin berättade en del om Dominica. Landet har ingen försvarsmakt över huvud taget och inte särskilt många poliser heller. Ön är glest befolkad och man önskar sig fler invånare och välkomnar därför utlänningar att slå sig ner.
Till att börja med var floden ganska bred och vi såg en del vadarfågel i vegetationen vid sidorna. En kungsfiskare visade sig upprepade gånger.
Efter några hundra meter smalnade floden av och delade sig. Vi färdades ett litet stycke upp i biflödet där det fanns en sevärdhet för alla filmintresserade, nämligen hyddan som oraklet Calypso bodde i från Pirates of the Caribbean 2.
Därefter fortsatte vi i huvudfåran som blev allt smalare. Träd lutade sig över floden och klängväxter hängde ner som gardiner. Det enda som hördes var det stilla droppet från årorna och fågelsången från skogen. Vi så flera märkliga fåglar i träden ovanför oss.
Så småningom kom vi fram till det ställe där floden inte längre var farbar. Där hade man byggt en liten djungelbar där man kunde dricka något svalkande. Det fanns fullt av exotiska blommor runt omkring och dessa drog till sig mängder av kolibrier och andra småfåglar. Det rådde en rofylld stämning över hela platsen.
Martin bjöd oss på färsk kokosnöt och tillverkade små fåglar av gräs och blommor. Under tiden berättade han om växter och djur vi såg. Han är utbildad biolog och var mycket kunnig. Han berättade bland annat att det finns fyra olika arter av kolibri på ön.
Efter en halvtimme på den fridfulla platsen steg vi åter ner i båten och färdades tillbaka mot havet. Det var en ytterst angenäm och vilsam tur på floden, allt som allt tog den två och en halv timme och kostade 50 EC$ per person, alltså cirka 180 kronor.
På eftermiddagen tog vi jollen bort till tullens brygga och promenerade till den större livsmedelsbutik som skulle finnas strax utanför staden. Det tog ungefär en kvart att gå och det fanns mycket riktigt en IGA supermarket men hyllorna var ganska tomma. Folk på Dominica är helt enkelt så fattiga att underlaget för en stor modern livsmedelsbutik av typen som vi är vana vid inte riktigt finns. De flesta kunderna tycktes liksom vi vara utlänska besökare. Nåväl, vi lyckades få tag i lokalt uppfödd kyckling, tolv färska ägg och några burkar Campell´s tomatsoppa. På vägen tillbaka till jollen träffade vi en äldre dam som sålde tomater och gurka som hon odlat själv. Vi köpte av båda sorterna till lågt pris och var därmed nöjda med vår shoppingtur. Folk på Dominica lever trots fattigdom ganska goda liv och många blir mycket gamla. Den äldsta person som någonsin levat och som man säkert kände åldern på, var en kvinna från denna plats. Hon blev 128 år innan hon gick bort för några år sedan. Kosten för de flesta Dominica-bor är färsk fisk och grönsaker som man odlar själv. Man äter väldigt lite kött och vid dessa tillfällen är det kyckling eller getkött. Dessutom promenerar man när man skall någonstans och det säger sig självt att det är en hälsosam livsstil. Som på många andra håll är det alkohol som drar ner hälsoläget för en del av befolkningen, huvudsakligen män. Ett överdrivet stort intag av rom är ett problem på många av öarna i Karibien.
Hej!
Intressanta berättelser som vanligt! Fina foton. Kungsfiskaren är en lustig krabat. När jag var liten upptäckte min pappa och jag ett kungsfiskarbo i Lärjeån. När man sett föräldradjuren vid boet och vilken mat de förmodligen rysligt fula ungarna får så fattar man varför näbben är så groteskt stor. Svårt att fatta hur denna lilla fågel kan flyga med en fisk som är i samma storlek som den själv...
Det måste väl finnas Pelikaner där ni är? Kufiska fåglar som är duktiga hangflygare.
Att bli gammal när man lever ett "sunt liv" kan säkert delvis bero på att människans metabolism gynnas av det sunda livet, alltså mycket Omega 3.
Här hemma är det som vanligt. I en lucka mellan alla influensor o förkylningar genomfördes mitt Midvintermörkerevent (vid Kypegården denna gång).
Jag skulle behöva din hjälp Marie! Vi har äntligen fått optofiber indragen och aktiverad. Jag tänkte besöka kontoret:
/_/_/ DETTA ÄR SPLITVISION
Vi pratar västgötska.
Som kommunalt fiberbolag finns vi i Borås – nu och i framtiden. Besök oss gärna på Majorsgatan 5 på Göta. /_/_/
Spännande om det går att begripa vad dom säger, får väl se till att jag inte är för "täter i örena"
Bästa häls, // Ingvar