Våra döttrar blev upphämtade med taxi klockan sex på morgonen fredagen den 6 januari. De skulle hem till studier i Göteborg och Åre. Det kändes sorgligt att säga farväl för vi vet inte riktigt när vi ses nästa gång.
Vi hade bestämt oss för en tvättdag, nu när vi för en gångs skull låg på landström men vädret var inte riktigt på vår sida. Efter många dagar utan regn blev fredagen en dag med täta skurar som gjorde torkningen av tvätt till en tålamodsprövande övning. Ni vet den där reklamen för sill eller vad du nu var, där en familj skall äta midsommarlunch och får springa ut och in med maten och gamla morfar blir arg för att han aldrig får äta; det var vi fast i stället för mat sprang vi ut och in med vår blöta tvätt och hängde upp den och tog ner den om och om igen.
Vi gjorde ett avbrott i tvättandet och tog bussen in till St. George’s och köpte en stor, fin bit tonfisk igen. För ungefär 70 SEK fick vi fisk till tre middagar. Mycket billigt med tanke på hur dyr maten är här annars.
Familjen Sonesson var borta hela dagen för att se mer av Grenadas inre. De hade hyrt en minibuss med chaufför som guidade dem runt på diverse sevärdheter.
Lördagen den 7 januari bjöd på lite stabilare väder än gårdagen och vi kunde äntligen få den sista tvätten torr. Förövrigt tog vi det lugnt och umgicks med Sonessonarna vid poolen. Vi pratade också med ett svenskt par i Hallberg-Rassy 42:an Cavatina, Anders och Marie. De hade haft båten på land på södra Grenada sedan maj och förberedde sig nu för en andra säsong i Karibien. Vi bjöd in dem tillsammans med Jeanette och Clas på en drink hos oss på kvällen. Det blev en trevlig afton med prat om stort och smått.
På söndagen seglade Catywampus den sista sträckan ner till True Blue Marina där familjen Sonesson skulle lämna henne. Vi seglade efter och lade oss på en boj alldeles utanför bryggan så att vi kunde ses deras sista kväll i Karibien för denna gång. True Blue Bay är en mindre men skyddad vik med en liten marina och tillhörande hotell samt bar och restaurang. Väldigt mysigt och fotogeniskt. På motstående sida av viken ligger St. George’s University, som är ett populärt universitet bland unga amerikaner, särskilt deras medicinutbildning. Universitetet tar emot massor av utlänska studenter och drar in mycket pengar till det fattiga Grenada. Byggnaderna såg väldigt fina ut.
Vi drack en öl i Dodgy Dock Lounge Bar och gick sedan till Sonessons katamaran. Ungdomarna föreslog att vi skulle spela en variant på ”Med andra ord” där vi själva hittade på de saker som skulle illustreras. Var och en skrev tre lappar, på den första ett djur, på den andra en känd person och på den tredje en fiktiv person eller figur från film eller serie. Sedan delade vi in oss i två lag och en person i första laget drog en lapp som skulle beskrivas med andra ord. Resten av laget fick försöka gissa. Det gällde att hinna med så många som möjligt på trettio sekunder. Sedan fick det andra laget göra samma sak. Efter första omgången körde man samma lappar en gång till men nu var det charader som gällde för att illustrera ordet. Sista omgången skulle man endast hålla en frusen pose, som en staty. Det blev mycket livligt och många glada skratt. Man kan nog tveklöst konstatera att den yngre generationen var mycket duktigare än vi över femtio, hur det nu kan komma sig.
Nästa morgon rodde vi in för att säga hejdå till hela det härliga gänget från Catywampus. De höll på att röja ur båten. Vi kramade om dem alla och lättade sedan från True Blue Bay. Det blev dock ingen lång tur utan bara ”runt hörnet” till den stora viken Prickly Bay. Viken är omgiven av påkostade privatvillor, mindre tämligen lyxiga hotell och små lägenhetsfastigheter. Gissningsvis är många av dessa bostäder bebodda av lärare och studenter från universitetet. Strax innanför dessa byggnader som kantar viken finns det mer lantliga områden med betande djur, odlingar och enklare bostadshus. Som alltid i Karibien stora kontraster.
Det var förstås många båtar som låg på svaj i den rymliga viken men vi hittade ett perfekt ställe för att lägga vårt ankare med gott om svängutrymme. Mats hade en massa mekarprojekt som han tog itu med, bland annat hade en av våra kylboxar svårt att komma ner i temperatur. Det visade sig vara ett besvärligt fel så vi fick kalla in en kyltekniker, Oscar. Han fyllde på kylmedium i systemet men det hjälpte inte heller. Det visade sig att det är något fel med termostaten. Vi har också bekymmer med ett läckande dräneringsrör som måste tätas. Mats fick plocka fram sin stora tub med sikaflex för att täta.
På kvällen åkte vi in till Prickly Bay Marina med jollen och åt pizza. De har halva priset på pizzor på just måndagskvällar så det passade oss utmärkt. Just som vi steg ner i jollen från Isa lyfte ett stort jetplan från Grenadas flygplats som ligger alldeles intill och vi vinkade frenetiskt eftersom det var våra vänners plan till London. Tveksamt dock om de såg oss i skymningen.
Gott bröd är inte alltid så lätt att hitta här i Karibien. Det mesta bröd som säljs är påfallande likt tre dagar gamla korvbröd, om ni förstår vad jag menar. Torrt och degigt på samma gång och helt utan arom. Ibland kan man hitta något mindre bageri som kan baka riktig baguette men det finns inte alltid. Vi hade varit utan gott bröd i flera dagar så på måndagskvällen satte Marie en deg och bakade ut frukostfrallor som fick jäsa övernatt i kylen. Lite knöligt att få plats med dem i kylskåpet men det gick till sist.
På tisdagsmorgon den 10 januari tog jag fram dem i rumstemperatur och bakade dem i gasolugnen. Inte världens vackraste men ändå gudomligt goda jämfört med butiksbrödet. Det får nog bli lite mer av hembakat framöver.
Efter frukost skjutsade Mats in mig till Spice Island Marina där jag hoppade på en buss till ett köpcentrum på Grand Anse. Jag har skrivit det förut men det tål att upprepas, kollektivtrafiken på Grenada är en dröm! Det kommer små minibussar precis hela tiden och det bara att hoppa in, betala 2,50 EC$ (knappt tio kronor) och säga till konduktören när man vill kliva av. Supersnabbt, effektivt och billigt!
I köpcentret Spiceland Mall hittade jag en mycket välsorterad livsmedelsbutik som sålde en del åtråvärda matvaror som till exempel Wasa knäckebröd och gräddfil. Det gäller att köpa på sig en del sådant som är svårt eller omöjligt att finna på de mindre öarna. I samma komplex finns även många små boutiquer som säljer fina kläder, bikinis, strandväskor, flip-flops och annat viktigt.
På eftermiddagen njöt vi av sol och bad samt en stor vattensköldpadda som höll till bredvid Isa. De är så fascinerande för de är så stora.
Vi avslutar med ett par bilder av Isa som vi fick skickade till oss från en medseglande båt, Baby Blue, i ARC+. Korten är tagna precis efter starten från Mindelo, Kap Verde. Fina bilder tycker vi!
Kul läsning, fina bilder! Ta några få gram jäst och kallt degspad så kan degen jäsa i rumstemp över natten. Mindre problem med kylskåpsförvaring, med andra ord. Kanske mer problem med någon hungrig, exotisk varelse istället? ;-) Ha det kul! /LarsB