S/Y Isa

2018-08-05
20:42:00

Underbara dagar i Danmark och sedan... Hemma!!!

På fredagsmorgonen den 29 juni kom vår kompis Tomas Wennerberg med Stena-färjan till Kiel och mönstrade på Isa. Vi kastade strax loss och gick ett litet stycke norrut till en annan marina vid Strande för att tanka diesel. Oj vad dyr dieseln var! €1.60 per liter! Lite chockartat var det för oss som vant oss vid andra priser. Sedan satte vi segel och gjorde ett slag åt nordost innan vi kunde få en sträckbog upp mot Sønderborg på den danska ön Als, dryga 40 sjömil.

På väg ut från Kiel, nästan på hemmavatten.

Vi förtöjde utanpå en stor tysk stålbåt som låg vid stadskajen och gick i land för att titta på staden. Vi hade så smått börjat titta efter en portabel Weber-grill men butikerna var redan stängda så det blev ingen denna eftermiddag.

Insegling till Sønderborg från syd.

Nästa morgon lämnade vi strax före halv nio för att passa broöppningen och tuffade på upp genom Als sund i den stilla morgonen. Lite längre norrut fick vi öppnare vatten och vind som gjorde det möjligt att segla. Halv fyra lade vi till i den östra marinan i Middelfart. Det hade byggt ut marinan sedan vi var här senast för två år sedan. Vi tog en promenad bort till den gamla fiskehamnen och upp genom staden innan vi lagade middag i båten.

Gamla hamnen i Middelfart.

Söndagens etapp började redan klockan åtta för vi siktade på Langør på nordöstra Samsø dit det var över femtio sjömil. Vinden var obefintlig så det blev till att bruka järngenuan. Vi var framme i Langør vid tre-tiden och fick en långsides plats på utsidan av den långa bryggan. Vi ville alla tre sträcka på benen så vi vandrade ut på den norra sandreveln. Ljuset var underbart och utblickarna helt betagande. Efter promenaden badade vi innan vi lagade middag.

Gott om plats vid bryggan så här tidigt på säsongen.
Hamnen i Langør sedd från bryggan…
… och bryggan sedd från kajen.
Kyrkan i Langør är typiskt dansk och mycket fin.
Mats och Marie i kvällssolen nära Langør.
Tomas och Mats ute på sandreveln åt norr.
Utsikt över Kyholm åt nordost.

Nästa morgon var vi i farten tidigt för vi tänkte hyra cyklar och cykla till Ballen längre söder ut på Samsø. Vi kom iväg redan vid nio och styrde ut till krysset vid den stora vägen. Där tog vi av åt vänster och körde småvägar som löpte mellan fält av råg, korn, vete, havre, vackert blåskimrande kål, potatis eller andra grödor. Samsø är mjukt böljande och man ser ofta havet åt något håll. På många ställen blommade dikena med örter av alla slag. Så vackert! En underbar cykeltur.

Kornåker…
… havreåker…
… blommande dike…
… vete…
… och kål.

I Ballen som ligger i sydost sprudlade sommarlivet med många gästande båtar och andra turister. Barn fiskade krabbor och folk badade eller intog mat och dryck på något av de många näringsställena. Vi strosade runt ett tag och slog oss sedan ned på Røgeriet som serverade en alldeles förträfflig lunchtallrik med olika godsaker från havet.

Bakom fiskebåten ligger Røgeriet där vi lunchade.
Gammal Volvo Amazon kombi med delad baklucka. Tänk att de finns fortfarande!
Vackert hus på Samsø.
Mats lögar sig efter vår cykeltur.

Efter ett tag cyklade vi vidare till Tranebjerg som är Samsøs huvudort. Vi handlade mat i Superbrugsen och trampade sedan norrut igen. Vi valde olika vindlande småvägar och kunde åter njuta av det dejliga landskapet.

Tillbaka i Langør såg vi att Mats och Kerstin hade ankrat i viken med sin tämligen nyinskaffade båt Ikigai. Mats kom in och hämtade oss med jollen så att vi kunde beundra nya farkosten på närmre håll. Tjusig med mycket ljus in i ruffen, slank i fören och bred om aktern som de modernaste båtarna är nu för tiden. Rolig att segla enligt ägarparet.

Kerstin sitter på däck på RM-1050an Ikigai på svaj i Langør.

I kvällningen träffades vi alla vid bryggfästet och grillade av hjärtans lust som man bara gör i Skandinavien. Detta hade vi saknat och det blev en underbar kväll med god mat, trevligt umgänge och kvällssol. Man kan inte ha det bättre!

 Middag på den lilla sandstranden inne i hamnen i Langør, Tomas, Kerstin, Mats Nyqvist och Marie.
Kvällens sista solstrålar njöt vi av på bänken med ett glas rött. Tomas, Mats R, Mats N och Kerstin.

På tisdagsmorgonen den 3 juli kastade vi loss tidigt och satte kurs mot Anholt, en sträcka på cirka 55 sjömil. Till att börja med hade vi en skaplig vind på 6-7 m/s och gjorde god fart men tyvärr minskade vinden efter hand så det tog sin runderliga tid. Just denna tisdag spelade Sverige åttondelsfinal mot Schweiz i fotbolls-VM och matchen började klockan fyra på eftermiddagen. Vi hade hoppats att hinna fram till Anholt innan dess men så blev det inte. I stället fick vi plocka fram vår gamla transistorradio och ratta in SR P4 och göra som man gjorde förr i världen, nämligen lyssna på radioreferatet. Det blev bra det också även om Tomas var lite besviken att han inte fick se matchen på TV.

Tomas och Mats lyssnar på den spännande matchen mellan Sverige och Schweiz.

Strax efter slutsignalen kunde vi nöjda konstatera att Sverige vann matchen och slog ut Schweiz ur VM samtidigt som vi angjorde Anholt. En trevlig hamnkapten i jolle kom ut och mötte och anvisade oss en plats och hjälpte även till med att fästa en akterlina i bojen som låg precis i vattenbrynet. Detta var vi ytterst tacksamma för eftersom den hade varit mycket svår att nå uppifrån. Det var inte överfullt i hamnen men ändå en hel del båtar.

Stranden bredvid hamnen på Anholt

Vi åt på Moleviten på kvällen, en tappastallrik som var det enda de hade men det var okej. Det andra matstället hade fler rätter att välja bland men kön för att få mat där var lång.

På onsdagen packade vi ryggsäckarna med vatten, kaffe och mackor och gav oss av på långvandring ut till fyren. Det är sju kilometer en väg så det tog några timmar men vandringen var härlig och picknicklunchen vid fyren var perfekt.

Den tjusiga fyren längst i nordost på Anholt.
Marie på den mycket långa stranden som vi vandrade tillbaka till hamnen. Nästan som Karibien.

Torsdagen den 5 juli seglade vi vidare till Varberg, cirka fyrtio sjömil. Det fanns flera lediga platser i inre hamnen när vi anlände vid två-tiden. Tomas mönstrade av och Mats följde honom till stationen och tåget till Göteborg. Vi blev en stund senare upphämtade av Mats bror Martin och åkte till Mats mamma Ingrid som bor i Varberg. Hon bjöd på färska räkor hemma hos sig.

Sista fyrtio sjömilen från Varberg till Långdrag klarades av nästa dag fredagen den 6 juli och vi lade till i Långedrags gamla lotshamn efter två år och en dags bortavaro. Vi var mycket nöjda och glada över att vara hemma igen och oändligt tacksamma att allt hade gått bra. Alla upplevelser och alla intressanta möten med människor och platser har berikat oss och gett oss nya insikter. Nu ser vi fram emot att få umgås med våra nära och kära som vi saknat och njuta av den svenska sommaren!

Hemma i Långedrag igen!