S/Y Isa

2018-07-29
12:50:00

In i Östersjön

Efter vår härliga midsommarafton i Dover med vandring på de vita klipporna och Jansson och sill i sittbrunnen kastade vi loss vid sju. Vi fick vänta på klartecken från Port Control en stund innan vi fick lämna hamnen och blev tillsagda att göra en lång lov runt det östra inloppet så att alla fartyg som löper in och ut där får chans att se oss i tid.

Halv åtta var vi alla fall ute ur hamnen och på väg åt nordost. Vi började med att följa den engelska kusten åt norr och fortsatte sedan lätt åt nordost utanför trafikseparationszonen. Det blåste nästan inget så det blev motorgång. Så småningom korsade vid trafikseparationsleden vinkelrätt som man skall. Sedan gick vi upp mot den holländska kusten och nästa elddop som var inloppet för alla fartyg till Europort, d.v.s. Europas största hamn Rotterdam. Det hade hunnit mörkna när vi kom dit så det blev en något nervös passage men allt gick bra och nu var de värsta trafikzonerna avklarade. Vi fortsatte förbi Scheveningen och på efternatten fick vi vind och kunde äntligen sätta segel. Vi hade fin segling med nordvästlig vind 7-8 m/s under förmiddagen vilket gav oss en dikt bidevind och tvingade oss till något enstaka slag. När vi vid lunchtid nästa dag passerade passerade Den Helder och ön Texel trodde vi att vi skulle kunna falla av något och få en bekvämare segling men tji fick vi. Vinden vred mer mot nordost och ökade dessutom så det blev en ganska stökig eftermiddag och natt med krabb motsjö, vindar på 12-13 m/s och kallt och mulet väder. Vi såg inte många andra båtar men vi mötte faktiskt tre av båtarna på sista benet av Volvo Ocean Race. Den båt vi mötte först var Dong Feng som mycket riktigt också var först i mål i Scheveningen och även blev totalsegrare i kappseglingen runt jorden.

Dong Feng på väg mot etappseger i Volvo Ocean Race.

Ganska slitna och frusna den andra morgonen valde vi bort att gå till Helgoland som vi först tänkt eftersom det skulle ha inneburit ytterligare tjugo sjömil rakt mot vind och vågor och dessutom mitt i den trafikerade fartygszonen. Vi följde istället land och gick vidare in i Elbes mynning till Cuxhaven där vi utpumpade kunde lägga till vid bryggan innanför den kraftiga piren.

Färgglada cyklar i Cuxhaven.

Resten av den dagen gick till att vila oss och röja upp i båten. Det hade inte blivit jättemycket sömn föregående natt så efter en enkel middag på båtklubben kröp vi till kojs.

Några vackra byggnader i Cuxhaven.
 
Nästa morgon gick vi in till staden för att handla mat och titta på vad som fanns att se. Själva hamnen var ganska trevlig med en hel del folk på restauranger och strandpromenad. Centrum var inte så stort men det fanns en lång gågata med många trevliga kaféer. Cuxhaven blev som de flesta tyska städer svårt bombat under andra världskriget så det finns inte så mycket gammal bebyggelse kvar men några pärlor hittade vi som det gamla apoteket. Det hade inredningen kvar från början av förra seklet, vackert renoverad. Efter att ha vandrat runt en dryg timme tog vi en fika på ett av ställena på gågatan och kunde till vår förnöjelse sitta utomhus för solen tittade fram.
Gamla apoteket i Cuxhaven.
Fika på gågatan.

På kvällen blev vi bjudna på sill och Janssons frestelse i grannbåten hos en trevlig svensk med namnet Göran. Han inväntade sin fru för vidare färd ut på Nordsjön med deras Najad. Det blev en angenäm afton med god mat och trevligt sällskap.

Cuxhavens hamn.

Nästa morgon lämnade vi Cuxhaven och gick med inkommande tidvatten de sista sjutton sjömilen upp för Elbe till Brunsbüttel där vi omedelbart kunde köra in i slussen till Kielkanalen. Slussningen gick bra och vi kunde fortsätta vår färd i godan ro, utan tidvatten och strömmar. Kändes faktiskt lite lyxigt.

Stora fartyg på Kielkanalen…
…och små.
 
Lantlig utblick från Isa på Kielkanalen.
Ett av många små färjelägen vi passerade. 

Vi bestämde oss för att stanna för natten på samma ställe som sist, d.v.s. i den lilla sidokanalen vid Oldensbüttel. Det är ett mycket lantligt ställe och det fanns inga faciliteter annat än en träbrygga att förtöja vid men det var rofyllt och stilla. Eftersom klockan inte var så mycket tog vi en promenad bort till färjeläget och åkte färjan över Kielkanalen till själva byn Oldensbüttel. Byn var inte stor men byborna hade satt upp ett tält där man hade en storbildsskärm för att se fotbollsmatcherna i VM. Just denna kväll spelade Tyskland en avgörande match mot Sydkorea som de förlorade. Samtidigt vann Sverige sin match mot Mexiko vilket ledde till att Tyskland kom sist i gruppen och därmed åkte ur VM redan efter grundspelet. Vi behöver väl knappast säga att stämningen i tältet blev allt mer dyster. Vi drog oss diskret tillbaka innan matchen var slut och promenerade tillbaka till vår fridsamma förtöjningsplats.

Byn Oldensbüttel med tältet där byborna tittade på fotbolls-VM.
Vår förtöjningsplats i sidokanalen nära Oldensbüttel.

Nästa morgon fortsatte kanalfärden under lugna förhållanden och vi slussade ut i Östersjön vid halv två. Vi girade styrbord mot Kiels centrala delar och fick en gästplats rakt under hamnkaptenens utkikstorn i Düsternbrooks Marina. Inte många gästplatser här men centralt och trevligt. Vi hann med att strosa hela vägen in till staden utmed kajen som var omgjord till ett tilltalande promenadstråk med folkliv, bad, båtsport och restauranger. Efter att ha handlat lite mat satte vi oss på ett strandkafé och njöt av solskenet, folklivet och en kall öl. Ungdomar badade, folk paddlade kajaker och paddleboards, några seglade jolle och ett gäng spelade kanotvattenpolo. Det såg kul ut! Små korta kajaker som de vände blixtsnabbt och en boll som skyfflades med paddeln mot målen.

Isa i den stora slussen i Östersjöänden av Kielkanalen.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: