Vi startade den första etappen av rallyt ARC+ i Las Palmas den 6 november klockan 13:00 lokal tid (tillika UTC) och korsade mållinjen vid ön Sao Vicente på Kap Verde den 11 november klockan 11:15 lokal tid (12:15 UTC). Alltså tog benet knappt fem dygn.
Det var feststämning när vi styrde ut ur marinan i Las Palmas. Folk på andra båtar och på piren vinkade och ropade uppmuntrande ord. Våra vänner från Barbasol och Indigo vinkade och önskade oss lycka till.



Etappen började med skapliga vindar precis vid start tack vare regnbyar som drog in över Gran Canaria. Starten blev som alltid i en segeltävling kaotisk och det var tätt mellan båtarna på grund av adrenalinstinna skeppare som ville positionera sig så bra som möjligt. Allt gick dock lyckligt och inga kollisioner noterades. Vi kom iväg fint i främre tredjedelen av fältet. Tyvärr dog vinden ut redan efter några sjömil och under fortsättningen av första eftermiddagen och söndagsnatten var det nästan kav lugnt, bara 1-2 m/s. Vi startade motorn ganska snart efter starten och det gjorde de flesta andra också för att över huvud taget komma någon vart. När måndagsmorgonen grydde hade vinden ökat till 4-5 m/s och vi satte gennaker och spirade ut genuan på motstående sida. Med denna segelsättning fick vi bra fart på Isa. Många andra fortsatte att gå för motor, såg vi. När måndagskvällen kom hade vinden ökat lite till och vi tog ner gennakern och satte storseglet på motstående sida mot genuan. Sedan var det bara att tuta och köra. Under tisdagen och onsdagen ökade vinden till 12-14 m/s, stundtals upp till 16 m/s, och vi susade fram i allt grövre sjö. Som tur var hade vi de växande vågorna med oss och Isa toppade på 15 knop i flera surfar.

Livet ombord blev förstås ganska besvärligt med sådan sjögång. Vi kämpade på och lyckades laga riktig middag alla kvällar trots att byssan kändes som berg-och-dal-banan Balder. Vakterna löpte på och vi hade för det mesta hård men problemfri segling. Bara en natt i mitten av turen fick vi problem med en fisketrålare som styrde mot oss hur vi än väjde och dessutom vägrade svara på radioanrop. Vi tvingades till sist att slå två gånger för att komma bakom honom. Inte så kul i mörker och hård vind. Varje förmiddag klockan 11 hade vi kontakt med många av de andra båtarna i flottan via SSB-radio. Vi mottog rapporter om de andra båtarnas positioner och eventuella problem. De flesta verkade klara sig bra men några rapporterade om trasig autopilot och centerbord som fastnat. Flera hade också fått sönderblåsta segel.



Tidig fredag morgon den 11 november siktade vi den större ön Sao Antao i diset och lyckliga styrde vi några timmar senare in mellan öarna. Här fick vi erfara vad acceleration-zoner betyder. Vinden pressas ihop mellan öarna och vi fick ta in genuan när den ökade undan för undan. När vi seglade över mållinjen blåste det 16-17 m/s. Allt gick bra och det var med stor lättnad vi lade till i marinan i Mindelo. Vi fick god assistens av ARC+-personal samt lokala marineros. Vi kunde konstatera att alla båtar som varit före oss var längre än Isa och hade högre LYS-tal så vi kände oss nöjda med vår prestation. Vad det blir i slutändan vet vi inte förrän om några dagar när allt är sammanvägt, men vi kunde nog inte seglat så mycket fortare i alla fall.
Vi firade den lyckade ettappen med en kall öl och härlig dusch. Nu skall vi spana in Mindelo!
Grattis till en lyckad etapp!
Att surfa med rodret så långt bak låter lurigt - är det inte risk att rodret viftar i luften vid något tillfälle? Att tappa styrförmågan vid 15 knop låter inte kul... eller krökningen på vågtopparna kanske inte inte är så stor på öppna vatten? Jag märker att det var mååååånga år sedan jag var ute och seglade med Comfort 30 och 32 (30:an hade riktig rigg med dubbla spridare på den smala masten och kunde segla både fort och även högt mot vinden), men jag vill minnas att den blev lätt på rodret när man fick dyningen in akterifrån - den hade ett smalt balansroder långt bak.
Jag är inte minsta sugen på att göra det ni håller på med - jag har varit sjösjuk några gånger och sådant glömmer man inte...
Hoppas det är bra väder utanför Afrika. Grabben med fru åker till Kap Verde / Santa Maria på torsdag morgon för en vecka i solen... ...fast dom flyger...
Bästa hälsningar // Ingvar