S/Y Isa

2018-01-08
22:30:23

Nyårsnatt på svenskt fyrskepp - långt från Sverige

En dag försenade anlände våra vänner Ann och Björn Sjöberg till Isa vid lunchtid den 28 december. Efter att de hade installerat sig i förpiken gick vi en sväng till den fina poolen i Marina Port Louis och badade en stund innan det var dags för middag i Isas sittbrunn. Nästa dag tog vi bussen till Grand Anse och hoppade av vid Spice Mall. Vi började med att promenera i vattenbrynet hela den långa sandstranden och tog oss även tid för att dricka en iskaffe på The Edge. Sedan gick vi till IGA i Spice Mall för att handla mat. Denna matbutik är en av de mest välsorterade i hela Karibien så vi tog oss gott om tid för att inte glömma något. Sedan for vi snabbt tillbaka med buss och lade in alla kylvaror.

Grand Anse, den långa sandstranden alldeles utanför Saint George’s.

Efter en lunch i marinans restaurang var vi åter taggade för att se nya saker. Vi tog buss ett åt andra hållet, in till Saint George’s centrum. Här spankulerade vi runt ett par timmar för att insupa atmosfären och titta på marknaden. Eftersom det var fredag eftermiddag var folklivet glatt och myllrande och man kände tydligt helgstämningen.

Saint George’s
Marknaden i Saint George’s.
 
Kokosnötsvatten till salu i Saint George’s.
Mats och Björn släcker törsten vid marknaden.

Efter denna hektiska dag sökte vi oss tillbaka för dusch och mat i båten.

Nästa morgon kastade vi loss och seglade runt Grenadas sydvästra udde till Prickly Bay. Det var otroligt mycket båt där och svårt att hitta en bra plats för ankring. Dess utom fick vi riktigt busväder med rikligt regn och hårda vindar när vi cirkulerade för att finna en plats. Så småningom fann vi ett ställe men då hade ankarchefen Marie hunnit bli alldeles genomvåt.

Nåja, detta var ju inte så allvarligt för kallt är det ju inte här så man fryser aldrig. Det var bara att hänga upp de blöta kläderna i duschen. Vi fick sitta och trycka hela eftermiddagen under vårt sittbrunnstak för regnet fortsatte att skvala och ingen kände för att gå i land.

Le Phare Bleu, södra Grenada.

Vi hade bokat nyårsfirande med fin middag på Le Phare Bleu som ligger i en vik strax öster om Prickly Bay på södra Grenada, så vi tuffade ut ur Prickly och mot vågor och vind ytterligare ett antal sjömil. Vågorna var stora och det blåste 10-12 m/s så det blev en skumpig färd för motor eftersom vinden kom rätt från fören. Till sist kunde vi glida in mellan reven och ropa upp den lilla marinan som ligger längst inne i viken. Le Phare Bleu är både ett litet boutique-hotell med fjorton rum och en marina. Namnet betyder den blå fyren och längst med ena bryggan ligger ett gammalt svenskt fyrskepp, nämligen Västra Banken. Detta fyrskepp var stationerat strax nordost om Gävle tills 1970 då det togs ur drift. Det pensionerade skeppet renoverades både i Stockholm och på ett varv i Stralsund av en entusiastisk schweizare som byggde om skeppet till restaurang och sedan transporterade det till Granada. Skeppet tömdes på fem ton bråte som hade ansamlats under de femtio år som skeppet tjänstgjort, all inredning revs ur, en otroligt stor mängd rost knackades loss och skrovet förstärktes med ny plåt som svetsades dit. Sedan målades skeppet med fem lager ny rostskyddsfärg, sammanlagt ett ton färg. Allt detta står beskrivet i fyrskeppet. Vilket arbete för att skapa en flytande restaurang. Måste ha kostat en förmögenhet men det stod det inget om. Vi fick en långsides plats tvärs över bryggan till det gamla fyrskeppet så man kan säga att vi verkligen bodde nära baren.

Västra Banken efter att hon tagits ur drift 1970.

Tyvärr fick vi åter gå en omgång mot de husdjur som vi högst ofrivilligt har fått ombord, nämligen kackerlackor. Vi fick röja ur ett par stora lådor där vi förvarar diverse matvaror och rengöra samt slänga en hel del. Tre levande djur hittade vi och lyckades döda dem alla tre.

Sanering av specerilådorna.

Efter denna tråkiga syssla var vi verkligen värda ett skönt bad. Le Phare Bleu ligger vackert i en egen liten vik med gröna sluttningar. Vattnet var rent och klart och vi kunde bada direkt från bryggan. Det var bara en handfull andra båtar där. Sedan klädde vi oss för nyårsfirande och skålade i champagne klockan sju när tolvslaget inträffade i Sverige.

Nyårsskål när det blev 2018 i Sverige.

Sedan gick vi upp till restaurangen på hotellet och åt en fin middag med många olika rätter och levande musikunderhållning. En kvinna vid namn Sabrina Francis och hennes band sjöng och spelade. Senare gick vi över till Västra Banken och dansade till ett annat band. Publiken var en blandning av turister och grenadier i olika åldrar och stämningen var hög. Vid tolvslaget bjöd restaurangen alla gäster på ett glas bubbel och ett fyrverkeri skulle skjutas upp men just klockan tolv kom det in ett häftigt oväder så alla fick fly in under tak och fyrverkeriet fick vänta. Det regnade över en timme men sedan kunde äntligen raketerna fyras av. Det blev en nyårsafton att minnas och troligen den enda vi någonsin kommer att tillbringa på ett svenskt fyrskepp!

Mats, Marie och Björn vid poolen på Le Phare Bleu före nyårsmiddagen.
Björn och Ann vid nyårsmiddagen.
Sabrina Francis underhöll under middagen.
Västra Banken som restaurangbåt på Grenada.
Isa vid bryggan vid fyrskeppet i Le Phare Bleu.
Disco på Västra Banken.
 
Exakt på tolvslaget började det störtregna.

Nästa morgon tog vi det lugnt som sig bör på nyårsdagen. Efter en sen frukost och utcheckning kastade vi loss och styrde ut ur viken. Sjön var ändå högre denna förmiddag men nu kunde vi sätta segel och följa med vågorna i stället för att stånga oss emot dem. Vi gjorde god fart på bara focken. Vi gick till Halifax Harbour strax norr om St. George´s där vi ankrade strax norr om den lilla klippön Calypso Island. En stund badande och snorklande innan vi lagade middag.

På tisdagen den 2 januari fortsatte vi norr ut. Först för motor nära land så länge vi hade sjölä från Grenada. Sedan satte vi segel och fick en fin sträckbog upp till Carriacou. Vi hade tur med vinden denna dag. Denna sträcka kan vara otroligt trälig om vinden är det allra minsta på nord för då får man kryssa mot ström och stora atlantvågor vilket inte är så kul.

Mats, Ann och Björn i Tyrell Bay på Carriacou.

I Tyrell Bay ankrade vi lite längre in än förra gången och sjösatte raskt jollen. Vi for in till land och tog en promenad i byn närmast. Carriacou är en lagom avslappad ö utan massturism av någon sort. Byarna är små med trevliga lokala restauranger, små butiker och enkla barer. Vi avslutade vår promenad med att handla lite och dricka en kall Carib på en enkel bar vid stranden.

Kreativ julgran byggd av någon som gillar Heinekenöl.
Musik är viktigt i Karibien, så också på Carriacou.

På onsdagen ville vi sträcka på benen lite mer så vi promenerade från Tyrell till hududorten på ön, Hillsborough. Vi gjorde samma promenad förra året på annandag jul och då var allt väldigt stillsamt men denna onsdag sjöd byn av liv och massor av människor var ute på gatorna. Vi tog ett bad på stranden och avnjöt sedan en underbart svalkande passionsfruktsjuice följt av god lunch på Kayak Café. Efter detta blev det bussen tillbaka till Tyrell.

Björn, Ann och Mats vilar fötterna på väg till Hillsborough.
Stygge Mats plågar Björn i badet på stranden vid Hillsborough.
 
Solnedgång i Tyrell Bay.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: